Idag har det varit lite rörigt. Man försöker att förbereda sig för vad som skall hända i nästa vecka och man tänker en massa. Varför fundera innan. Det blir som det blir. Det låter väl bra resonerat, måste tänka så.

Min hund får vara borta några dagar efter att jag kommit hem för att jag skall lära mig hur jag bäst skall ta mig till olika ställen. Grannen har lovat att gå ut med hunden och hämta post och tidning, så där är det lugnt. Sedan får syskonen kanske ställa upp en del också. Det gäller ju att få hem mat m.m

Om två veckor ligger man på sjukhuset och är opererad. Hur kommer jag att känna mig då ?

Just nu bryr jag mig inte faktiskt. Jag mår väldigt bra just nu och kommer inte att förstöra helgen med att fundera för mycket.

Jag har ju testat ett par veckor nu att inte åka in till stan på helgerna och det har gått bra. Detta för att känna på hur de känns att vara "låst" här ute. I och för sig har jag ju vetat att jag kan ta bilen när som helst och dra in till stan, vilket inte går så bra sedan. Men jag är förhoppningsfull att det ordnar sig bra.

Ljuset underlättar ju också till måste jag säga. Det blir lite lättare när det är på väg åt rätt håll.

I kväll blir det ju handboll och det kommer att bli spännande.

Tränar att gå med kryckor och med rullatorn här hemma. Det är inte lätt utan det kommer att medföra vissa problem, men tar man det bara lugnt så går det nog.

Läkaren skall göra ett minisnitt vilket innebär snabbare rehabilitering men muskler och styrka tar i alla fall 3 månader att läka, men man skall inte ha lika ont, vilket är positivt.

Men det närmar sig och man funderar hur det skall gå. Men jag måste ju göra det. Helst hade jag velat ha det gjort men så är det ju inte. Hoppas jag kan jobba halvtid efter 2 månader, men jag kanske tycker att det är jätteskönt att gå hemma, vem vet.

Vi var fyra stycken som skulle opereras för höfter och ett knä. Det lär ju bra men det kommer att bli jobbigt.  Jag har tränat att gå med kryckor här hemma och visst det går men man får ta det lugnt. Det blir inte att elda i kaminen, dit når jag ej. 

Men det får gå i alla fall trots att en del pratar om att det skall bli kallare i februari.

Man blir kvar på sjukhuset i ca en vecka. Man få försöka att ta sig upp redan dagen efter operationen om man kan. Ju snabbare desto bättre.

 Här framöver kommer det ju att bli skid-VM så man har något att se fram emot.  Och framförallt ljusare ute, det glädjer mig.

Nu är mina förberedelser i full gång för min operation.  I morgon skall jag upp till MSE för information inför det som väntar.

Jag känner mig glad och förväntansfull. Har läst på Internet om hur en del har  haft det före och efter operationen. En del har haft ont andra inte alls.Jag är förberedd på att det kommer att göra ont efteråt men eftersom jag hade rejäla  smärtor för några veckor sedan och jag vet att man får tabletter för detta så är jag inte så rädd.  Sedan är jag glad att jag har en hund som är tydligt smalare än han var tidigare. Ny mat har gjort susen.